Förtroendet att sitta i en kommunal bolagstyrelse får man genom att vara aktiv inom den lokala partiorgansiationen. De flesta kommuner väljer representanter efter partitillhörighet och inte fritt bland personer som har mest lämplig kompetens. Det finns kommuner som tillsätter styrelseledamöter fritt men min erafenhet visar att det är rätt få, bland annat är Göteborg ett undatag där det finns styrelser där man inte är vald pga partitillhörighet.
Genom det proportionella valsystem vi har i Sverige blir därmed också de kommunala bolagsstyrelserna valda i enlighet med vilken majoritet som finns i respektive kommunfullmäktige. För oss som jobbar mest i den privata sektorn kan dett kännas lite ovanligt eftersom man i en kommunal bolagsstyrelse kan träffa på personer som varken har kunskap om ABL eller vad ett aktiebolag är. Detta gör att många kommunala bolag blir mycket tjänstemannastyrda.
Det kan dessutom bli fel då man istället för bolagets intresse sätter den politiska åsikten främst vad gäller nya satsningar, det kan vara hamnar, fastigheter eller idrottsplatser med mera.
Att det kan bli helt fel finns det exempel på. För ett antal år sedan skulle SL i Stockholm besluta om upphandling av en entreprenör. Dåvarande ordföranden ansåg att detta var så känsligt så att inte ens bolagets samtliga styrelseledamöter skulle få kännedom om upphandlingsdokumenten utan krävde att styrelsen skulle besluta om upphandlingen utan att fått se allt material. Partipiskan ven och beslutet togs.
En av ledamöterna som tillhörde oppositinen anmälde beslutet då han ansåg att kommunala bolag inte hade något undantag från ABL § 21.
”Beslut får inte fattas i ett ärende om inte samtliga styrelseledamöter har
1. Fått tillfälle att delta i ärendets behandling
2. Fått ett tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet”
Trots att ordföranden i SL hävdade att han gjort allt för bolagets bästa och att frågan var så känslig beslöt domstolen att döma honom till dagsböter. Dock blev den stora kostnaden alla advokatkostnader eftersom ordföranden förlorade målet.
Det gäller därför speicellt att vara uppmärksam om man blir vald till ordförande i ett kommunalt bolag att förstå att samma regler gäller som för de privata bolagen. ABLs regler har inga undantag bara för att det är en politisk församling som utsett personen.
#1 av Malin - september 1st, 2009 kl 07:59
Intressant artikel, jag har själv på nära håll sett hur en kommunal styrelse fungerade och det du skriver stämmer verkligen.
#2 av Åsa Holmander - september 1st, 2009 kl 21:34
Hej! Jag jobbar i ett kommunägt bolag och jag kan inte se de tendenserna som beskrivs i vårt bolag. Koncernmoderns styrelse är politiskt sammansatt men har väl meriterade ledamöter inom olika områden (ekonomi, marknad, teknik etc). Våra dotterbolagstyrelser har en mix av tjänstemannaledamöter och externa ledamöter från det lokala näringslivet. Det finns nog många olika styrelselösningar i kommunägda bolag likväl som i andra AB.
#3 av TomasSalzmann - september 2nd, 2009 kl 08:05
Åsa, att det fungerar bra i många kommuner är jag säker på men baserat både på min egen erfarenhet och fallet jag redovisar från SL i Stockholm visar, att det finns en gråzon där många politiker som sitter i en kommunal styrelse inte riktigt känner till sitt ansvar. Jag hade nyligen en kurs för kommunala bolagsstyrelseledamöter och då fick jag det ytterligare bekräftat.
#4 av Bengt Wiberg - september 2nd, 2009 kl 21:39
Hej!
Det är riktigt att kommunala bolag skall följa ABL. Men de skall också följa kommunallagen och offentlighetsprincipen. Det betyder tex att styrelseprotokollen är offentliga handlingar vilka de inte är i privata bolag. Den kommunala styret kan också ge riktlinjer som ett privat bolag inte behöver ta hänsyn till. Det kan t ex gälla om arbetstagarna skall vara representerade med styrelseansvar eller ”bara” vara med utan rösträtt.
Så att likställa kommunala bolag med privata kan inte göras rätt av, även om just ABL gäller för båda.
#5 av TomasSalzmann - september 3rd, 2009 kl 12:27
Kommunfullmäktiges möjlighet att ge ägardirektiv kan jämstallas med ägarnas möjlighet att ge motsvarande anvisningar till styrelsen. Dssutom står det i kommunalllagen att principiella frågor skall fullmäktige ta ställning till, beslut i verksamheten som är av principiell natur eller annat av större vikt – KL 3:17. Motsvarande begränsning kan även bolagsstämman lägga på styrelsen om man så önskar. Dock sker det mycket sällan, förutom där lagen föreskriver att bolagsstämman har att ta beslut. T ex belöningsprogram till ledande befattningshavare och styrelseledamöter.
#6 av Lottie - september 6th, 2009 kl 15:53
Det finns absolut svårigheter med kommunala bolag och styrelsearbete. Jag jobbar med ägarstyrning och försöker lyfta frågan om styrelsensarbete som en del i ägarstyrningen. Frågorna är inte riktigt OK för en tjänsteman att lyfta (men man kan ju inte låta bli). Det är fortfarande mycket politik i styrelserummet åtminstone i vår kommun (har svårt att tro att vi är unika) tex försöker man reserver sig och vill inte delta i beslut i styrelserummet för att sedan i kommunfullmäktige tex kritisera eller rösta mot styrelsens uppfattning! (svårt att få det till att man agerar för bolagets bästa) Med tanke på de enorma tillgångar som finns i kommunala bolag är min bedömning att det finns en stor utvecklingspotential i att förbättra styrelsena och därmed bolagens verksamhet. Medborgarna är vinnare om kommunala bolags styrelsearbete förbättras – som ägare.