Jag har tidigare skrivit och kommenterat en forskningsrapport från London School of Economics. Här kommer hela deras pressrelease som kom i samband med att rapporten kom. Jag ställer mig verkligen frågande till de slutsatser som framkommer i rapporten. Under förra veckan fick jag tillfälle att som kursledare i styrelsekunskap träffa ett antal av de kvinnor som medverkar i programmet. Den dagen som de erhåller sin första plats i en styrelse är jag säker på att de verkligen kommer att medverka till att visa att rapporten i grunden är fel.

Having more women in the boardroom improves a company’s governance but can actually have a negative effect on its bottom line according to new research from the London School of Economics and Political Science (LSE) published in the Journal of Financial Economics this week.

Dr Daniel Ferreira|, from LSE’s Department of Management and his co-author Professor Renée Adams from the University of Queensland looked at how the behaviour of boards change when there are more women on them.

They found boards with more women are more effective when looking at measures such as the monitoring of CEOs with, for example, CEOs being more likely to be replaced for poor stock price performance.

An increased participation of directors in decision making was also found. Female directors have a better record of attending board meetings than their male counterparts and this seems to have a positive knock-on effect – the greater the fraction of women on the board, the better the attendance of male directors.

Dr Ferreira said: ‘Women directors appear to have a significant impact on the governance of companies. However, it is not necessarily that the women on the board are doing all the monitoring. The behaviour of the board as a whole is affected by increased diversity.’

Female directors are more likely to sit on monitoring-related committees than male directors. In particular, women are more likely to be assigned to audit, nominating and corporate governance committees, although they are less likely to sit on compensation committees.

However the researchers also found that, on average, firms with proportionally more women on their boards are less profitable and have a lower market value. This suggests that in well-governed companies increased monitoring could have a negative effect. In contrast, badly governed companies were found to benefit from having more women on their boards.

Dr Ferreira said: ‘This is a complicated picture. Our research shows that women directors are doing their jobs very well. But a tough board, with more monitoring, may not always be a good thing. Indeed we see that increased monitoring can be counter-productive in well-governed companies.

‘Clearly the message is not that we need less women on boards. A board is not, after all, exclusively directed towards profit. However, we can see that when you meddle with boards there may be unintended consequences. This is particularly important to bear in mind in the current context when companies are under increasing pressure to change the composition of their boards.’

På den amerikanska sajten www.boardmember.com ges ofta mycket bra tips omkring styrelsearbete. Självklart med inriktning mot den nordamerikanska kontinenten men många frågor är detsamma oavsett var någonstans man är i världen. Nyligen publicerade sajten en lista över sju måsten som styrelsen måste kunna hantera:

1. Risk—Managing it, what it is and isn’t, and committees that should and shouldn’t handle it.
2. The Long Arm of the Government—“Uncle Sam Wants You”—not to say the s-word
3. Executive Compensation—To restructure or not to restructure?
4. Economic Uncertainties & Preparing for the Future—“Cash is King”
5. Shareholder Relations—Getting cozy with the activists
6. Focusing on the Role of the Board—What’s my job?
7. Succession Planning—Most important, often overlooked

Under våren har en uppsats publicerats vid Lunds universitet som handlar om varför företag väljer att nominera kända personer till styrelsen. Bland annat näms tre exempel som har varit aktuella under senare tid:

Kenny Bräck – Mekonomen

Amelia Adamo – Kapp Ahl

Emma Wiklund – Lindex

Frågeställningen i uppsatsen är om man väljer styrelseledmöter pga kändisskapet eller om det finns flera faktorer som spelar roll. Uppsatsen listar ett antal egenskaper som har påverkat valet av styrelseledamöterna:

• Experkunskap
• Kompetens
• Legitimitet
• Nätverk
• Kommunikation
• Image
• Varumärke
• Trovärdig

Enligt rapport författarna är det inte självklart att det är till fördel att välja en kändis som styrelseledamot då den personen i andra roller kan anses som partisk i sina uttalanden eftersom man som styrelseledamot alltid bär med sig representanskapet för de företag där man är styrelseledamot.

Det behöver inte heller vara till fördel för företaget om det visar att kändisen i andra sammanhang uppträder eller representerar värderingar som inte helt är i samklang med företagets image.

Uppsatsen tar inte ställning till om det är bra eller dåligt med kändisar i styrelsen men pekar på att det behövs mer forskning omkring denna fråga då det inte är självklart att en kändis ger det mervärde som man önskar. Dessutom utsätter sig företaget för en risk eftersom man har en person som ofta finns i media och uppkommer det negativa skriverier kan det få återverkningar som inte är önskvärda.

Fördelar som bolaget får är en ökad uppmärksamhet som kan leda till positiva effekter, medarbetarna kan bli stolta över att en känd person väljer att bli en del av företagets kultur. Den kända personen kan genom sitt nätverk öppna dörrar till marknader som annars skulle tagit längre tid att nå samt kan ge bolaget möjlighet att skaffa kapital genom att vara garant med sitt eget namn för bolaget

DI och SvD publicerar idag artiklar om att regeringen fortsätter att nobba lag om kvotering för att få fler kvinnliga styrelseledamöter i börsbolag. Många kvinnor som jag talat med är även kluvna om vad som är rätt eller fel. Könskvotering kan bli ett bra samtalsämne under året vid träffar mellan mentorer och adepter.